Persika.
Tänk om jag hade en persika till hud där nere istället för den perforerade och sargade hud jag nu har. Fick gå upp i natt för att sätta på mig en massa plåster överallt där nere så nu känns det som om jag har blöja och jag har inte varit och gjort morgonens toalettärende än heller. Gruvar mig för detta ärende!
Tur att Mamma flyttat hem till sin Herre där uppe och inte kan se mig... för det kan hon väl inte längre? Man vet ju aldrig med andar och sånt som det pratas om på tv. Fast jag menar inte att jag inte saknar Kära Mor eller att jag ville hennes bleka död. Så är det inte. Det är bara en sabla tur att hon inte ser mig.... hoppas jag att hon inte gör i detta tillstånd. Persika... du förstår väl hur jag menar?
Trist väder idag med. Tillbringar dagen i sängen med många och rejäla plåster där nere, te och skorpor på bricka, en bok om att simma över engelska kanalen och mjuka täcken runt min sargade nederdel för att inte ha allt för ont när jag ligger. Önskade nästan att Kära Mamma kunde ha varit här för att måna om mig och i alla fall tycka lite synd om mig i min belägenhet. Tänkte ett tag på att ringa till grannfrun och säga att jag har influensa och få henne att bry sig om mig en stund med kycklingsoppa och liknande - men kom snart på att jag kunde bli avslöjad och att det skulle vara ytterst pinsamt att leva med om jag skulle bo kvar här som granne med henne.
All likhet med verkligheten är bara förbannad lögn och dikt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar