söndag 11 februari 2018

Och så var det 2018 då... och jag

lägger allt krut på mig och mitt.

Ja, just det. Det är mitt år. Min tid. Mitt. Jag. Jag. Jag. #mefirst

Näe, jag är inte alls ego. Eller jo, jag är ego, för mitt eget bästa. Det borde alla vara. Detta innebär inte att man skiter i andra och är dum mot medmänniskor. Tvärtom. Men jag går först. För tar jag inte hand om mig själv så kan jag inte heller ta hand om någon annan. Inte finnas på ett bra sätt för någon annan.

Så... nummer ett är jag. Och mitt.

Nummer två är jag, och mitt, och min kärlek.


Året som gått - december 2017

Bakar pepparkakor med mitt barnbarn. Han oerhört stolt. Äter bara minimalt av degen och kavlar och måttar kakor med frenesi. Bra blir det. Tre plåtar gjorde vi och han var med hela tiden, stående på en stol. Stolt som en tupp var han sedan vi packat ned kakorna i en burk och han fick ta med dem hem och bjuda mamma och pappa. Och naturligtvis bjuder han sin mormor och bonusmorfar på julfika. Med pepparkakor.

Fortfarande ganska mycket jobb, men den här månaden minskar det och kontorsarbetet ökar. Göra programblad är inte helt fel. En baggis, tycker jag... enda problemet är att få allt att rymmas på liten plats... men det löser jag galant.

Äntligen får vi tag på en elektriker som kan göra lite el-jobb i bostaden. Verkar jädra svårt att få tag på någon. En del har inte tid, andra vill inte och en del gör inte jobb åt privatpersoner och säger att privatpersoner inte betalar för jobben. Jag har alltid betalat. Bonusdotter och bonusbarnbarn kommer till oss för lilla jul.

Det blir en lugn och fin jul. Massa klappar och god mat. Jobbar timmar i mellandagarna, kompar resten. Bonusson hälsar på.

Och nu har vi nött ut år 2017 och lägger det till handlingarna. Naturligtvis har betydligt mycket mer hänt än vad jag skriver. Allt vill jag av förklarliga skäl inte skriva ut. En del är privat och en del har inte alla i hela världen med att göra. Vill man veta kan man ju fråga öga mot öga. Har stora förhoppningar inför år 2018, som jag vet blir ännu bättre. Då satsar jag på mig själv och vårt förhållande... men mest på #mefirst. För jag är ju faktiskt viktigast!

Ta nu och ägna dig åt dig själv och ditt och ha ett underbart gott nytt 2018... för det ska jag.

Tack för 2017!

Året som gått - november 2017

Avslutar Månfashealingen som ju skulle gå från fullmåne till fullmåne. Jobbar massor. Anmäler oss till en trumspelarkurs i Sundsvall. Den gick från fredag kväll till söndag kväll. Mycket bra beslut, där lärde vi oss en hel del matnyttigt. Målar mycket, både gör färdigt det som inte varit klart och gör nytt. Snöar massor, naturligtvis när vi åker och kursar... men det går bra att åka emellan.




tisdag 6 februari 2018

Året som gått - oktober 2017

Hantverkar. En "pinne" föds. Barnbarnet sover över.

Deltar i Månfashealing som pågår intensivt i en månad. Känns bra. Fungerar bra. Jag älskar ju månen... så varför inte. Kärleken deltar också. Förkylda, men så blir det när man frotterar sig med folk och folksamlingar, som vi båda gör i arbetet. Första frost morgonen inträffar den 20:e.

Målar den lite mindre trumman. Målar på känsla...



Trummar i en havsvik i blåst och storm där vågorna går höga och vitkantade. Härligt!

Inser att jag har vanvettigt mycket komptid att ta ut. Får vinterdäcken till den nya fina bilen, och får dem monterade.

Året som gått - september 2017

Åter i arbetsselen.

Mysiga varma sköna dagar blandas med kalla och regniga trista dagar. Men så är det ju. Det går mot höst.

Korsmässomarknad. Jobba mycket, både dagar och kvällar. Födelsedagsfirande. Utbildning i jobbet. Barnbarnet sover över hos oss.

 Fann en korp på vår sommarsemester i mitt hemmaland. Den får sin plats på en pinne vi hittat.

fredag 2 februari 2018

Året som gått - augusti 2017


Fortsatt semester. Gör utflykter sedan vi kommit hem från mina hemtrakter. Här i närheten av Åvike bruk. Fynd kan man göra överallt, dock tycker jag att denna bil var lite för välventilerad.




Får ytterligare helt underbara dagar söder om Sundsvall. Den stugan kommer vi definitivt att återvända till. Härliga energier och ett lugn.

Härliga energier kan man inte säga i grannskapet. En person tar sitt liv. Det blir stor uppståndelse, naturligtvis. Tråkigt att sådant ska ske.

Mor hem från sjukhuset. Ordningen återställd. Precis som det ska vara. Alla är där de ska vara. Installerar en helt normal diskmaskin istället för den bänkdiskmaskin vi hade i brist på annat ett tag. Nu kan vi diska som vanligt folk, i maskin. I den lilla bänkmaskinen fick vi diska, och diska, och diska... Den rymde ju så lite.

Fullmånetrumning. Helt underbart att sitta vid havet och trumma. Tända ljus och fullmånesken. Havets brus. Och augustinattens mjuka svärta.

 Ibland kommer det små moln och stör fullmånen... men sådana störningar gör inget.
 Detta var innan den lite mindre trumman målades. Nu har jag gjort den klar och den har ett motiv.

Året som gått - juli 2017

Semester!

Startar semestern med att ha barnbarnet, vars förskola är stängd.

Gör tillsammans med dotter, dottersärbo och dottersärbos föräldrar en tripp till Margareta Petré som har sommarutställning i Nordingråtrakten. Blir en ganska lång tripp där vi vänder hemåt efter att ha varit på Gammelgården i Myckelgensjö.

Kattvaktar lånekatten. Planerar vår semesterresa. En galen kvinna börjar smsa och ska förstöra vår semester, men det ska inte lyckas. Sätter hårt mot. Går på Nostalgidagarna och kikar på bilar.

Firar barnbarn. Också en tvååring. Och så åker vi på semester... i mitt hemma.

Mitt i semestern hamnar Mor på sjukhus. Och jag får problem med ett öga, men det ordnar sig.

Alien... eller vem har varit här och satt sitt avtryck?
Mitt kära träd... naturligtvis vid havet.

Vi ofta och länge ute vid havet. Njuter. Trummar. Bara är och andas. Frihet. Och så vackert.

torsdag 1 februari 2018

Året som gått - juni 2017

Kall vår gör att vitsipporna ser förträffliga ut när vi tar en kameratur i naturen. Många var de också.

Den lille katten bor hos oss. Prenumererar på lånekatt. 
Vi får tillökning i familjen. En sprillans ny bil träder in på scenen. Med den åker vi sedan till en stuga vi hyr, söder om Sundsvall. Världens mysigaste ställe. 

Tuna kyrka ligger i närheten. Fint!

Massor med natur finns överallt runtom. Vi är ute mycket, äter gott och bara myser. 

Födelsedagsfirande, även denna månad. Ena dottern flyttar till hus. Firar tvåårig förlovningsdag. Spenderar midsommar söder om Sundsvall. Och snart börjar semestern!

Året som gått - maj 2017

Så anländer sköna maj. Nu kan man sitta ute och trumma, vilket vi gör. Trummor och natur hör liksom ihop.

Nya glasögon införskaffas. Allt för att se bra ut. Bokar semesterresa. Firar åter igen en årsdag. 
Åker till Uppland och deltar i en målarkurs, intuitiv målning.

Det här är inte intuitiv målning, men en målning som hittade sin plats på papper den här månaden. Målar ganska mycket över huvud taget.

Firar en födelsedag till. Provkör en ny bil. Tiguan. Mysig. Firar Mors Dag.

onsdag 31 januari 2018

Året som gått - april 2017

Vi hinner bara en bit in i april så händer det förskräckliga saker i Stockholm. Det man väl inte trodde skulle hända i vårt lilla land. Det land där alla är "så snälla"... vilket inte är sant. Det bor många skitar av alla de slag i vårt land, liksom överallt i världen.

Dotterns hund får magomvridning och räddas i sista sekund. Barnbarnet bor hos oss medan matte och husse är med hunden.

Två födelsedagar, varav barnbarnet är en firare. Hela två år. Stor kille. Fast så liten ändå. Dessutom fyller han år mitt i påsken detta år.

Finner att en ung kille har folkbokfört sig hos oss. Så kan vi inte ha det. Åtgärder vidtas och killen får folkbokföra sig hos sig själv.

Deklarationsdags. Går finemang.

Året som gått - mars 2017

Fullmånen tittar storögt på oss ofta denna månad, under den tid den är full. Månen fortsätter sedan med sitt kikande även när den minskar av. Jag gillar månsken och njuter. Har alls inga problem med att sova, vill bara inte sova... vill sitta i månskenet och... ja, bara njuta. Just för att jag kan.

Ett antal födelsedagsfirare även denna månad. Jobbar mycket. Just mars och april är hektiska. Fortsätter trumkursen och trummar för hugade intressenter. Firar en av våra årsdagar. Börjar med en meditationsutmaning som ska hålla på i hundra dagar. Härligt. Och som alla andra månader så går vi på lokal och äter gott. Den svarta katten bor hos oss ett tag. Kul att ha lånedjur.

söndag 28 januari 2018

Året som gått - februari 2017

I februari börjar födelsedagarna att dugga tätt igen. Är man många i släkten så blir det så. Februari har hittills två födelsedagsfirare. Naturligtvis ska de firas.

Februari brukar också kallas Vabruari... men vi har inte vabbat barnbarn, istället köpte vi kläder till barnbarn. Mycket smidigare.


Går och ser den lokala revyn. Nästan ett måste när man jobbar som jag. Fast jag kan erkänna, jag blir lite mättad på all kultur. Först jobba med den och sedan konsumera den. Men det går bra. Jobbar mycket, både dagtid och kvällstid.


Vi är med i ett healingprojekt och jag kursar trumhealing. Trummar och trummar. Ger trumsessioner till nära och kära och hugade. Allt för att träna.

Detta ska visa sig bli en början till ytterligare förkovran i just trumhealing. Mysigt. På Alla hjärtans dag lägger vi ut ett kristallnät för att ytterligare manifestera vår kärlek till varandra.

Målar min egen trumma och motivet är givet. Den stora vita vargen, och portalen, samt månen och den lilla figuren. Mycket lätt att måla den, penseln bara flyter fram och jag njuter av att måla.


Jag klipper av mitt långa hår. En ny era har börjat. Ibland måste man göra om sig. Kasta allt gammalt och kliva in i något nytt och fräscht. Börja på ny kula. Det ska visa sig att detta verkligen är börja på något nytt. Och som vi kastat gammalt och sånt med fel energier och minnen. Kan säga att våra garderober är totalt förnyade, och med sådant som bättre matchar oss och de vi är idag. Klass, ska det vara.

Året som gått - januari 2017

Januari 2017... började året. Precis som alla andra år. Första månaden. Nytt rent blad. Ut med gammalt och in med nytt fräscht.

Fast inte alla tycker väl så. Min kärleks ex rivstartade året med fula hotbrev. Men dessa blev effektivt avfärdade. Hon har ingen anledning att hota oss. Hon har heller inget att kräva av oss. Hon har sitt liv och vi har vårt. Så är det bara. Skilsmässa brukar innebära just detta. Men inte alla kan släppa taget om den de inte vill leva med...

Det snöade en hel del. Regnade också.  Både milt och ganska kallt, om vart annat. Vi jobbar på... till den dag vi råkar ut för... influensan. Den var elak. Men vi tog oss genom den också. Inget kan stoppa oss.

Begravning efter en moster som vandrat vidare. Synd. Men så är gången. Vi ska alla den vägen vandra. Förr eller senare. Hon vandrade senare.

Den allra sista dagen i januari 2017 fick vi uppleva ett strömavbrott... mitt inne i stan. Det tror man inte, men så kan ske... dock inte lika ofta och länge som på landet där vi bodde tidigare. Där var det mer regel än undantag.

fredag 26 januari 2018

Det har varit mycket...

av det mesta. Men mest snö. Lite mer snö. Ännu lite mer snö. Ännu mer snö. Och för säkerhets skull tar vi lite till, tänkte vädergudarna. Och så brassade de på med blåst, snö på tvären och i mängder. Emellan detta så gullade de lite med oss och sände vackersnö. Stora vackra flingor som sakta singlade ned mot moder jord. Just så där så man bli alldeles bedårad.

Och mitt i det så slängdes det in en massa regn. Is på marken, is på husen, is på bilarna, och folk och fä var som Bambi på hal is. Och hal is var det ju. Stenarna som det sandas med nu för tiden rullade bara runt och gjorde det ännu mer riskabelt att beträda marken.

Jaja, det är vinter. Bara att åka med. Vare sig det är i bilen, eller i skorna på hal is... eller bara för att det är just vinter och väder. Och så har det ju alltid varit. Att det blir väder oavsett vad vi tycker. Man får göra det bästa av det. Och jag kan inte klaga... jag klagar faktiskt mer på att sitta inne på en stol och titta ut än att faktiskt vara i vädret. Ibland är det skönt att stångas med vädrets makter och ta en fajt.

Önskar dock att denna vinter skulle innehållit lite mer av det gula klotet på himlen. Och att månen hade varit mer synlig också...

måndag 1 januari 2018

Så blev det 2018... då

fast det visste vi ju alla.

Ännu ett år har gått. Tyckte tidigare att året hann bara börja så var det slut, men nä... nu känner jag att det var långt. Inte för långt, inte för kort... precis som det ska vara. Bara.

Det här året, 2018, ska bli så mycket bättre. För man kan hela tiden förbättra. Inte fel alls. Vi har tänkt att införa än mer magi... mirakel... underverk.

Hur har du tänkt?

måndag 25 december 2017

Juldan

Julaftonen firades. Med god mat och klappar. Trevliga människor och gott att dricka. Lugn och ro.

Precis som en julafton ska vara. Det enda som fattades var en sprakande brasa, men man kan väl kanske inte få allt... på en gång.

Vi är mer än nöjda.

Och idag, juldagen, har det varit det obligatoriska slappandet. Avkoppling, njutning och bara vara. Precis som en juldag ska spenderas. Snön har fallit vackert. Julfilm på Netflix. Smörja kråset med god julmat. Gofika. Tända ljus. Och i morgon är en annan dag. Annandag jul...

och den ska också bli bra. För vi har bara bra dagar.

söndag 24 december 2017

Nu är det... God Jul!

Ja, gott folk... nu är det God Jul!

Så... God Jul på dig då.

Julen hos mig har en fint blå himmel med rosa kanter. Snö i lagom mängd. Stillhet, än så länge... innan alla ska iväg och fira på olika ställen. Ännu är ju bara morgon.

Julen hos mig är kärleksfull. Kära maken och jag har haft sovmorgon, öppnat våra julklappar, tänt fjärde ljuset och bara njutit. Under dagen väntar två julaftonsfiranden. Det ser vi fram emot.

Julmat

Jag hatar majonnäs!

Mitt jultal i år handlar om...

majonnäs.

Jag hatar majonnäs. Fast egentligen ska man väl inte ta sådana ord i sin mun. Som majonnäs... och hatar. För det finns ju det som faktiskt graderas som värre än majonnäs. Eller i alla fall lika illa, som majonnäs. Som hat. Krig. Våld. Lögner. Förtal. Ja... listan kan bli lång.

Mördare, pedofiler, psykopater och allt annat tvåbent som inte kan vara medmänskligt och rart hör också hemma bland... majonnäsen. Mordbrännare i moskéer... till exempel. Och de som krigar för att de tror att deras gud vill ha krig. Den gud vi faktiskt alla lyder under vill inte alls ha krig och elände. Det är ett mänskligt påfund. Vi är födda för kärlek. Inte majonnäs och annat skit.

Jag tror att majonnäs är ett av Satans påfund. Alltså. För hur kan något som luktar så satans illa anses ens vara ätligt? Hur kan folk i tid och otid smörja kråset med den sörjan? Ett stinkande klet som gör folk dåsiga och får dem att tänka sakta. Som dessutom gör att gallan ställer sig på tvären och ropar högt på hjälp av sjukvården. Nej, det kan inte vara av godo att ens tänka på majonnäs. Så...

varför ha det i så många recept?

Jag ville ha ett recept på rödbetssallad, till jul. Ätlig rödbetssallad. Som jag kunde äta utan att spy och åka ambulans till närmsta sjukhus. För ingen vill ju fira jul på sjukhus. Mer än kanske de som verkligen är sjuka och vill bli bättre i kropp och själ. Fast säkerligen vill även de vara hemma i sin familjs famn. Jaja...

Att ens tänka på att köpa rödbetssallad är inte att.… tänka på. Nej. Så jag googlade. Hittade mest skitrecept. Nej. Inget recept innehåller skit, på riktigt. Däremot majonnäs. Och det var ju för mig liktydigt med skit och annat skit. Läs ovan.

Frågade på Facebook. Mja, några hade bra förslag och en tyckte att jag skulle... googla. Jag som inte ens visste vad en rödbetssallad skulle innehålla mer än den förhatliga majonnäsen... och rödbetor. De recept jag hittade när jag googlade innehöll lite av varje och var olika. Så vad ska vara till en riktigt rödbetssallad? Till sist kom min veganska vän till min räddning.

Sojamajonnäs.

Fast där kom det hatade ordet igen. Dock inte stanken från majonnäsen. Inte den underliga färgen heller. För jag hittade en sida med veganska recept när jag... googlade på... soja-majonnäs. Jag tackar min veganska vän, och internetsidan, för massor av goda recept som ger... ä t b a r mat. *jublar*

Så till affären. Skulle de ha sojamjölken jag behövde? Japp. Det andra fanns också. Hem och laga till... rödbetssallad. Funkade riktigt bra. Men jag var misstänksam upp över hjässan... över den där majonnäsen. Skulle den stinka så jag mådde illa? Skulle den smaka lika illa som vanlig jädra majonnäs? Nej, är svaret på frågorna.

Nu... med facit i hand.… så blev det en riktigt jädra god rödbetssallad. Och legymsallad. För jag som hatade legymsallad förr... gjorde en riktigt god sådan. Med soja-majonnäs. Så jädrar i min lilla majonnäs-sallad vad bra det blev.

Bara det att jag skulle behöva döpa om soja-majonnäsen till ett finare namn. Går inte att gå runt och tala som om jag talade om den Lede och världskrig... eller en psykopat och våldsman.

Så...

fram för ett finare namn till kletet man har i olika kletiga sallader. Och fram för mer veganmat till folket. Då sluppe vi nog mordbrännare och våldsverkare. För ingen kan må bra av ägg med kletig majonnäs på... som stinker som något från helvetet.
Jag har talat! Lev väl, folket!
(Utdrag från min blogg december 2015)

Idag äter jag inget med soja, tyvärr har jag blivit allergisk mot det. Och bilden visar inte människomat, det är hundmat som storvovven Kolja serverades på den tiden han levde. Vi äter inte hundmat, inte kattmat heller... vi äter god och näringsrik människomat som lagats med kärlek. 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...