onsdag 31 maj 2017

I morgon är det juni...

Tiden går, och vi med den. I morgon går vi in i den sjätte månaden detta år. Snart halva loppet gjort.

Vad har då hänt sedan sist. Massor. Mest positiva ting. Lite regn och fula moln har skymt solen men inte så ofta och länge. Temperaturen har varit både låg och hög. Naturen grönskar och havet slår ystert mot stranden. Skogens väsen har vaknat till och levt upp. Lika som vi människor.

Ännu en födelsedag har firats. Och det på annan ort. För födelsedagsfiraren fick en resa i present, en resa med innehåll. Sådant gillar vi. Arbetena flyter på och jag börjar nu ta ut all komp jag har. Många sköna lediga dagar. Och strax kommer sommarsemestern för oss båda. Även den innebär resande, hotellfrukostar, restaurangbesök och mycket annat kul.

Hus och lägenheter uppgraderas. Livet förändrar sig. Och så har vi tittat på bil. Fin bil med massa finesser. Splitter ny. För det är vi värda. Visst är den fin?! Snart på en gård nära oss.
 VW Tiguan 2017
 En månad ung bil.
 SUV
Med massor av utrustning.

söndag 14 maj 2017

Eurovision 2017

Portugal vann. Definitivt inte "min kopp te"! Tyckte låten var bedrövlig. Men smaken är olika. Ägnade mig mest åt att kolla runt bland mina bilder och fann en solnedgång i Dalarna.

Kan längta efter varma sköna solnedgångar då man kan sitta ute och njuta.

fredag 5 maj 2017

Sköna maj välkommen!



Med raska steg har vi skuttat in i maj månad. Våren är här och ljuset. Dock har inte graderna följt med lika lätt, utom idag då... då det varit riktigt varmt.

Nu finns känslan att tiderna drar mot semester. Välförtjänt sådan, för oss båda. Ska bli skönt. Sova ut. Resa. Umgås. Upptäcka. Uppleva. Bara vara. Men först...

ska vi jobba några veckor till, slutföra en kurs, utföra en annan kurs i slutet av månaden och lite annat smått och gott.

Semester... nu är vi på väg till dig!

onsdag 26 april 2017

April, april, din dumma sill...

Ja, nu är det ju inte så många dagar kvar av april månad. Tiden har gått otroligt fort. Fast varje dag har många gånger varit seg. Makens son har fyllt år och mitt barnbarn har fyllt hela två år. Ack, vad tiden går. Man skulle kunna rimma sig en lång vers med detta... men jag låter bli.

En kväll var det riktigt härliga kraftfulla färger när solen bröt genom fula moln och förgyllde vår del av staden. Märkligt och vackert. Och nej, jag har inte lagt på mer färg på fotot. Så här blir det några kvällar emellanåt. Som om naturen verkligen vill visa att "jag finns och titta så vacker jag är". Kanske för att vi människor inte ska gå och nicka till i vår egen sömniga värld utan titta på vad vi faktiskt har den tid vi lever här på jorden. Inte gå och glo i asfalten, eller telefonen, utan verkligen ta vara på vår natur medan tid är. När det är för sent går inte att ångra sig.

Och nu börjar ju den härliga tiden på allvar. Varmare väder, underbara sommarregn, åska som dånar mellan bergen, vindstilla soluppgångar i en tyst värld, havet, stranden... ja, ni vet. Precis så där underbart som det kan vara... som i en saga. Men det är ingen saga, det är verkligt. Så ta vara på din tid.

Gokväll!

tisdag 11 april 2017

Warglycke


Under de år jag nu haft mitt nya efternamn har jag fått många kommentarer om hur vackert det är. För de flesta beundrar namnet och är inte så lite avundsjuka på det. 

Sen finns det de som har en massa frågor om namnet också...

"är det din mans namn du tagit?" Nä, jag har inte tagit någons namn mer än mitt eget.

"var kommer din man från som har ett sådant namn?" Tja, han kommer från byn X, och förresten har de inte sådana namn där utan heter som vanliga människor... Karlsson, Svensson, Pettersson och Nilsson.

"är det norskt?" Nä, sist jag kollade var det inte norskt alls. Bara mitt.

"var kommer din släkt från?" Ja du, från början kom de från Belgien. 

"är det ett släktnamn du fått ta?" Nej, Men jag hoppas väl att det ska fortsätta genom släkten på något vis. Och jag har inte tagit någons namn.

"varför varg?" Ganska enkelt, jag hade en varg med mig som totemdjur sedan jag var liten och nu har jag en till, så de är två. Liksom givet...

"jamen... lycke då?" Lycke betyder lycka, helt enkelt. Och det anser jag mig vara värd. Då kan jag lika gärna ha det i mitt namn.

"men... hur stavas det... warglycke?" Med dubbel-v.

Nä, det är inte norskt, det är mitt. Ett vanligt ovanligt svenskt namn. Inte någon annans namn jag tagit. Däremot har min man fått ta mitt namn när vi gifte oss. Jag ville inte byta bort mitt efternamn och han ville däremot byta sitt efternamn. Så... då var det inget att dividera om. Jag är nöjd med mitt namn, likaså maken. Och jag vet en del människor som önskar att de hade lika fint namn. Men det är ju fritt fram att ta sig ett nytt namn. 

Första anledningen till att jag skaffade nytt efternamn var att jag inte ville heta det namn jag fick från förra mannen. Ville inte förknippas med honom något mer. Det var slut och över och utagerat och utslitet. Jag hade inget mer med honom att göra. Ville inte heller. På grund av alla omständigheter... Läge att ta sig ett nytt namn, alltså. 

Det var inte svårt alls att byta namn. Kostade lite, men det är smällar man får ta. Tyckte att det var så värt att betala för. Andra anledningen att skaffa nytt namn var att jag alltid velat ha ett alldeles eget efternamn. Länge har den tanken grott. Men jag trodde ju aldrig att den tiden skulle infinna sig. 

Hur var det då att byta namn? Enkelt. Proceduren var att ansöka om efternamnet och betala för det. Vänta lite medan myndigheterna funderade om det var ok. Sedan ändra körkortet och på lite andra ställen. De flesta ändringarna av mitt efternamn gick med automatik. Inte en enda gång har jag sagt fel namn heller. Så enkelt och så skönt att ha sitt eget namn. 

Och jag är nöjd!

Fullmåne

Det är fullmånetid. Pink Moon, tror jag visst den kallas.

Såg den igår. Utanför mina fönster vandrade den. Kikade in och lyste upp bostaden. Är så perfekt här att det så gott som alltid är månsken in... när det är måne på himlen. Jag njuter.

Älskar att sova i månens sken. Speciellt fullmånens sken. Då dras inga gardiner för, utan månen ska ha fritt tillträde. Så har det varit i alla år jag levat och så ska det förbli. Hör inte till dem som mår dåligt av fullmånen. Nej. Tvärtom. Jag mår som en prinsessa. Månen är min naturliga vän. Har alltid varit. Kommer alltid att vara.

Och så får det bli.

fredag 7 april 2017

Ett galet dåd i Stockholm

Ett ohyggligt dåd har hänt i Stockholm i eftermiddags. En lastbil har kapats och körts efter Drottninggatan och skadat och dödat människor, för att till sist krascha in i Åhlénsvaruhuset. 
Läser på nätet och ser på tv:s nyheter. Det spekuleras och funderas och babblas... varför kan man inte bara vänta in fakta om vad som faktiskt var för dåd.
Många är ledsna och förtvivlade, skakade i grunden över vad som hänt i vårt lilla land. Det är fullt förståeligt. Men ändå, jag föredrar att inte kalla detta för terrorbrott innan jag vet om det är så. Jag föredrar att inte beskylla någon innan vi vet vad som hänt och vem som gjort det.
Om det är terror är det fruktansvärt, om det är en psykiskt labil person är det lika hemskt, om det är en vanlig "svensk" människa som gjort det är det lika fruktansvärt som om det är en från ett annat land. Jag ursäktar inte dådet på nåt sätt. Däremot vill jag inte kalla det terror innan vi ens vet om det är så.
Vad vi alla behöver är att ta det lugnt, följa anvisningar från de som faktiskt har ansvaret, inte från de som nu tar chansen att skrika ut sitt hat och sina frustrationer över invandring.
Tänker på de döda och de skadade, samt deras anhöriga. Tänker på alla människor i Stockholm som jag känner på ett eller annat sätt. Flera av dem vet jag nu är i säkerhet och utan skador, och har bekräftat detta på olika sätt.
Och jag tänker inte låta detta skrämma mig! Jag vågar åka till Stockholm igen. Jag vågar bo ett stenkast från där det hände, där vi bodde sist vi var nere. Jag tänker inte smyga mig fram i livet på grund av att någon kan tänkas vilja skada andra människor. Jag tänker heller inte ta någon skit på grund av att jag skriver detta. Just för att inget blir bättre om vi tjafsar med varandra i den här situationen.
Hoppas att alla kan få en lugn natt och är i säkerhet.

tisdag 4 april 2017

Merlins torn

Fick en inspiration. Solen sken och allt var bra. Tankarna gick i lagom takt. Ingen stress. Och så hände det...

Hur som haver... så ska detta förevigas. Gärna i både akvarell och akryl. Och det kommer att ta timmar i anspråk.

Dessutom ska inte bara detta vara i bilden. Eftersom händer saker och man vet aldrig vart målandet tar vägen. Inte alla gånger det går dit vägen bär utan det krumbuktar sig och fram kommer det okända. Minst sagt. Det är det som är så härligt. Att målandet lever sitt eget liv. Och jag njuter.

Sist jag målade var när jag målade min trumma. Det var en skön upplevelse. Och resultatet...
ja, det gillar jag. Och många andra.

Och där nere på trumman. Där. Är han som ska få ett torn.

20 dagar och en Didriksson

Nu har vi gjort 20 dagar på #meditationsutmaningen. 20 dagar. Gått som smort. Några gånger lite svårt att få tiden att räcka till... men vad gör man inte för att få meditera. Just det. Slopa en tjugo minuter sömn, så ordnar det sig.

Hur känns det då? Jodå, tackar bra. Känns skönt. Avstressande. Och vi håller ut till de hundra dagarna har gått. Vem vet... troligen fortsätter vi och ser om vi inte kan få till 365 dagar i rad. Det är ju skönt och enkelt.

På tal om nåt annat. Thelma Didriksson. Så heter min nya kappa i navy-blått. De gör bra grejor.. de där Didrikssons. Min vinterjacka är ju av samma märke och jag tycker om den. Att denna är både vind- och vattentät gör inte saken sämre. Så nu ska jag snart stoltsera med den när jag går ut. Måste bara bli lite, lite, varmare.

Fast vi har haft ganska rejält varmt och skönt ute idag. Kände när jag var ut i ett ärende från jobbet. Att det blåste var ju sånt som det inte går att göra nåt åt... det var varmt och skönt ändå. Ser hur gräset grönskar mot söder. Små söta vårblommor kikar fram allt mer kaxigt. Nu går det åt rätt håll...

men först ska vi ha påsk. Och påsken kan innebära snöslask... eller ännu mer sköna dagar. Jag hoppas ju på det sista. Vi alla behöver lite sol och värme på nosen. Inte bara snö och slask. Sådant kan få förekomma om nätterna och sol på dagarna.

Jamen... vi hörs då!

fredag 24 mars 2017

Ett år

Nu i mars firar vi ett år i vår nya bostad. Tiden går. Ganska snabbt.

Hur har det gått då?

Jodå, tackar som frågar. Det har gått väldigt bra. Att bo ett litet stenkast från centrum och ha gångavstånd är inte fel. Att ha den våning vi har är inte heller fel. Möjligen är den liten om man jämför med det hus jag lämnade... men så är det ju. För att vara en lägenhet så är den ändå inte så liten. Den största där vi bor. Faktiskt.

Under detta år har vi renoverat två av rummen till det vi vill ha. Även hallen har fått en make over. Snart kommer den tid då vår inglasade balkong ska smyckas.

Och sedan är det bara att fortsätta att njuta!

Meditationsutmaningen dag 9

Vi är ju med i #meditationsutmaningen... och det innebär att meditera minst en gång var dygn.

Och det har vi gjort. Detta trots att det ibland blivit ganska sent på kvällen och vi har varit rejält trötta. Tanken är ju att vi ska hålla ut ända till slutet, vid midsommar.

När vädret blir varmare blir det att gå ut och meditera i naturen. Faktiskt väldigt skönt.












Vid gamla kyrkan, Vibyggerå. Foto: Warglycke

torsdag 16 mars 2017

Meditationsutmaningen - dag 1

Torsdag den 16 mars 2017. Nu är det skarpt läge. Meditera, meditera, meditera. Ska faktiskt bli skönt att få in en rutin på detta, för som det är nu har det blivit i varierande utsträckning. Lite haltande. Mitt fokus har legat på trumningen. Inte fel det heller. Att lära känna sina verktyg.

En bild från en orgelmeditation i Domkyrkan.

Vi satsar på de 100 dagar som utmaningen går på. Men... orkar man inte, vill inte eller av annan anledning inte kan så är var dag man mediterar ett plus. Detta oavsett om det är 10 dagar eller hundra. 

tisdag 14 mars 2017

Meditera i 100 dagar

Meditationsutmaningen.

100 dagars meditation. Gott och nyttigt. Här förklarar Charlotte Pehrson hur man går tillväga, för den som inte riktigt vet.

Nu har jag och maken tänkt hänga på till det härliga slutet vid midsommar. Utmaningen startar 16 mars 2017...

men vi har redan tjuvstartat. I måndags. Det blir alltså dag -3 (minus 3) och idag är det dag minus 2... för att  bli dag 1 på torsdag då allt startar.

Att meditera är inte så märkvärdigt. Man behöver inte sätta upp så svåra hinder och ta till en massa konstiga kläder, saker och annat många tror att man behöver vid meditation. Gör det enkelt och lätt. Gör det. Det är det viktigaste.

Nu kör vi. Är du med?

#meditationsutmaningen

Nu kör vi vidare

Ibland får man för sig saker. Bara helt apropå... sådär. Nog har väl tankarna funnits där ett längre tag, men ingen brådska finns. Det ger sig när det är dags. Precis som det ska vara. Jag vet när den rätta dyker upp. Den som får mitt hjärta att klappa lite snabbare och blodet att pulsera. Det som får mina ögon att glänsa och gnistra...

Nu behöver den ju inte vara vinröd... det finns många fina färger, dock inte silver, eller om det heter grå?

Den som lever får väl se.

lördag 11 mars 2017

Norrdans-premiär

NORRDANS - Pepper's Ghost teaser from Norrdans on Vimeo.

I kväll har jag varit på Norrdans-premiär. På scenen visades AB3 och Peppers Ghost. Sevärda båda men Peppers Ghost var mer i min smak. Både speglarna, ljussättningen och musiken. Den kan jag gärna se om. Har jag tur så återkommer de på min scen till hösten.

torsdag 9 mars 2017

Det pågår ett liv

Andas in. Andas ut. Andas in. Andas ut. Håll inte andan så jädra länge... man måste andas åt båda hållen.

Medan vi andas, kutar runt och stressar och har oss... så pågår ett liv. Så där bara helt liksom i smyg. Det eftersom vi inte ens tänker eller känner mer än vad vi antas göra i det moderna samhället där varken empati eller klokhet finns. Inte överallt i alla fall. Fast vi antas ju vara logiska och klartänkta och i huvudet mest hela tiden. Vad kroppen har att säga... ja, det tas mycket lite hänsyn till. Kanske därför fortfarande allt för många springer rakt in i den där väggen som det än idag talas flitigt om. Trodde att vi lärt oss något om denna vägg som allt för många besökt... men icke.

I mitt liv ingår arbete, utbildning och sociala aktiviteter. Jag bokar föreställningar, gör reklam, säljer biljetter, planerar framtiden.

Jag kör dessutom en kurs inom det mediala, med trummans hjälp. Där ingår också lite kristaller, mina fina vänner. Att nu leva med mina trummor innebär att jag på nåt sätt hittat hem. Det är de verktygen jag ska använda... bland annat. Inte konstigt alls. Mer konstigt om jag inte skulle använda mig av de gåvor jag har. Jag är tacksam att jag är som jag är. Den jag är. Det går inte av för hackor inte.
Man ska ju som vanlig medborgare tala om vädret också... det är då inget att hurra för. Nu när det ska börja med dagsmeja och solsken... så kommer snön. Den har tidigare uteblivit i stort sett, så dags att anlända nu.

Men men... det är som det är och inte mycket att göra åt. Tids nog kommer värmen och sommaren. Och eftersom vi inte haft vinter så får vi väl finna oss i snön. För innan vår kommer vinter. Och innan sommar kommer vår. Så har det alltid varit och kommer att förbli.

Så... ut och gör snöänglar medan det är någon snö kvar!

lördag 18 februari 2017

Nu partajar vi loss...

Nu börjar alla födelsedagar... på en lång rad. Februari inleder en lång era av partajande. Här röjer Zorro loss, glaset är tömt och räven på bordet. Nu slår vi klackarna i taket och firar alla födelsedagsmänniskor. 

Dessutom ändrar vi på det som går att ändra på... 

på en massa plan och sätt. En av grejorna är att låta saxen arbeta. Man måste ju med jämna mellanrum rasta saxarna, det inser de flesta. Och vi ändrar inte bara på frisyrer, vi ändrar på det mesta som behöver ändras på. Fortfarande är det för många som lägger sig i vad vi gör, tänker och tycker. Vi, liksom alla andra får göra som vi vill utan att vissa ska lägga sig i och försöka styra. Det är dömt att misslyckas. Så... 

om var och en sköter sitt så blir det så bra. Sopa framför sin egen dörr och så vidare...

lördag 11 februari 2017

Booom booom booom

I höstas blev jag ju med trumma. En som en annan målat. Samtidigt följde en omålad trumma med hem. En som jag själv skulle måla. Efter mycket provande av de omålade trummor som fanns att tillgå följde denna med. Det givna var ett par ögon som tittade rakt på mig... redan på den omålade trumman. Som om det redan var givet vem som var trummans invånare. Och här har vi en av trummans boende... den andra kan man se lite av på ena sidan av trumman. Ögonen visade sig tillhöra en stor vit varg. Jag hade sett den innan men visste inte att den även skulle vara på trumman. Men så var det.

Nu är kvar att sy den väska den ska fraktas i när den följer med mig hemifrån. Väskan blir i röd sammet med svarta detaljer. Men... mer om det senare.

Att måla trumman var riktigt roligt och spännande. Inte så svårt som jag hade trott. Eftersom jag inte visste riktigt vad som skulle målas på trumman så hände saker eftersom. Och med facit i hand så blev det så rätt. Allt har en innebörd för mig. Och nu har jag en helt min egen trumma. Den jag fick målad tidigare är ju också min och med rätt ingredienser.

fredag 3 februari 2017

Mycket vatten under broarna


Januari har gått. Februari börjat ramla på i rask takt. Mycket vatten har runnit under broarna denna vinter. Verkligen. För vattnet runt stan har varit mer öppet än fruset. Även det under alla tre broarna. Känns som att det har regnat mer än vad det snöat... denna vinter. Fast jag klagar inte. Behöver inte skotta snö, nu när vi har anställt folk till det. Kan sitta och titta på röjarbetet och känna mig utvilad. Några få tag med snöskyffeln runt bilen bara... 

För övrigt pågår livet. Precis som vi tänkt det. Fast det finns vissa "element" som försöker sig på att förstöra. Men ack vad "elementet" bedrar sig. Det blir "hårdhandskar" om det inte upphör. 

Planer för sommaren och semester. Blir nog rejält bra. Blir fest både för oss och kamerorna. Spanar efter nya objektiv... för nya roligheter. Ja, det går bra!

fredag 27 januari 2017

Drömliv



Antar att även du sitter och tittar på Mandelmanns trädgårdar? Ja, vi gör det. Och detta när en dröm jag haft länge.

Så... kanske dags att lätta ankar och dra till Österlen, eller en lika härlig del av landet där det verkligen går att odla med lätthet och där allt växer. Som Gustav själv säger... "det går att plantera ett träd upponer och det rotar sig". Det är så det ska vara. En frodighet. En lätthet att odla. Inte behöva joxa med både frys- och blåsskydd... ha stress över kort odlingsperiod... och så vidare.

Av olika anledningar är jag där jag är i vårt avlånga land. Men inget som inte går att åtgärda. Jag vet var jag har siktet inställt...

dessutom har jag en plan B. Inte att förakta. Och plan C. Fast nu är det ju så att alla dessa kommer att sammanfalla så småningom. Så det är inget att välja på A, B eller C. Det är redan valt. Bara inte valt i vilken ordning dessa ska uppfyllas.

Jag kan! Vi kan!
Jag har kunnat förr! Jag kan nu!
Vi har kunnat förr! Vi kan nu!

Vi ses!

söndag 8 januari 2017

Men det där är bara fantasier!



Säg aldrig någonsin så. Inte till någon. Inte om något. Säg det bara inte.

Inget är fantasier. Tänk själv...

utan dessa så kallade fantasier hade vi inte haft den utveckling vi har idag. Vi hade varit kvar på stenåldern och gått där och slafsat runt i den världen. Mysigt va?

Utan så kallade fantasier hade vår värld inte funnits som den ser ut idag. Inga datorer, inga mobiltelefoner, inga bilar... och så vidare, och så vidare.

lördag 7 januari 2017

Årskrönika 2016


Gjorde du något 2016 som du aldrig gjort förut?
Skaffade shamantrumma och började trumma. Opererade en fot och gick med specialsko och kryckor länge.

Genomdrev du någon stor förändring?
Ja, det skulle vara att sälja huset och flytta från den förra orten... och vi var helt överens om detta. 

Vilket datum från år 2016 kommer du alltid att minnas?
Vår bröllopsdag lördagen den 13 augusti. Dagen började med kalla vindar och småregn men när det var dags för ingång i kyrkan bröt solen genom och det blev fint väder. Solen sken in genom de öppna kyrkdörrarna där vi kom gående så det såg ut som om vi promenerade rakt ur ljuset och in i kyrkan.

Ingångslåt, från ljuset, var Pink Floyd: Coming back to life och ut gick vi tillbaka mot ljuset och till tonerna av Intåg i sommarhagen av Petersson-Berger.

En rik och kärleksfull dag. Ett fint minne. Det som är skrivet i evigheten ska ingen bryta. Kan ingen bryta. Nu har vi även inför Gud och kyrkan lovat varandra evig trohet. Amen på det!

Blev någon/några av dina vänner föräldrar år 2016?
Nej. Däremot blev ett vän-par farmor och farfar för första gången.

Dog någon som stod dig nära?
Fyra släktingar har lämnat oss detta år. Två av dem alldeles för tidigt.

Vilka länder besökte du?
Fanns ingen tid att besöka några länder...
Bästa köpet?
Bostaden. Och shamantrummorna. Resorna vi ändå gjorde trots minimalt med semester. 

Vad spenderade du mest pengar på?
Bostaden.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Att få husen sålda. Att vinna budgivningen på nya bostaden. Att flytta till det som är bättre, från det som var dåligt. Och väldigt mycket bättre blev det. Verkligen. Att få jobb kort tid efter flyttningen. Bröllopet. Barnbarnens ettårsdagar. 

Saknar du något under år 2016 som du vill ha mer av år 2017?
Frihet. Ledig tid till att dagdrömma. Mer skogsliv. Mer bada i varm sjö. Mer utbildning inom de områden jag gillar. Och nu utbildar jag mig inom shamanens väg. 

Vad önskar du att du gjort mer?
Dagdrömt. Latat mig. Målat. Fotograferat. Mediterat. 
Vad önskar du att du gjort mindre?
Flyttbestyr med foten i bandage efter operation och skuttande på kryckor - men samtidigt ville vi flytta. Snabbt. Och snabbt gick det. Det var så skönt att sälja husen och bara starta ett nytt liv. 

Finns det någonting som skulle gjort ditt 2016 ännu bättre?
Mer flytthjälp. Mer frihet och lediga dagar... Sen hade det ju inte stört oss speciellt om vissa människor slutat att vara så jädra sura och förgrämda. Människor som inte har något med oss att göra. 

Största framgång på det privata planet?
Min mediala fortsatta utveckling. Och att få leva med min tvillingsjäl.
Största misstaget? 
Tror inte det finns några misstag över huvud taget. Ja... kanske att vi inte flyttade tidigare, men allt har sin tid. Jag visste redan i början av oktober 2015 att vi skulle flytta året därpå... men inte att det skulle gå så fort som det gick. Men när det var dags hände saker bara... vi fick nog hjälp från lite varstans... Myser fortfarande åt känslan... underbart.
Favoritprogram på TV?
Nja... inget som sticker ut.

Bästa boken du läste 2016?
Kursboken till shaman-trummar-kursen. Har läst massor av böcker även detta år. 
Största musikaliska upptäckten?
Att Kent lägger av med att spela, för alltid. Ingen upptäckt kanske... men lite oväntat. 

Vad var din största framgång i yrkeslivet 2016?
Började jobba inom en nytt område som jag inte arbetat med förut.
Gjorde någonting dig riktigt glad?Flyttningen från förra orten till den där vi nu är. Det allra allra bästa med år 2016.

Något du önskade dig och fick?
Huset sålt - snabbt (tre veckor tog det från första mäklarkontakt till att huset var sålt), ny bostad på annan ort, nytt jobb till oss båda, parkeringsplats för bilen... shamantrummor, shamantrumkurs.
Något du önskade och inte fick?
Semester (däremot hade jag ledigt ett bra tag innan jobbstart  så det var som semester, samt att vi faktiskt hann resa lite också på minisemester tillsammans och njuta av sommaren och ett härligt liv). Sitta på balkongen och beundra ett ordentligt åskväder. 
Vad gjorde du på din födelsedag 2016?Sov över i den nya lägenheten. Härligt! Åt fin middag på fin restaurang med fin respektive.

Var du gladare eller ledsnare år 2016 jämfört med tidigare år?
Gladare. För jag tillåter inte att andra bittra människor gör mig ledsen och upprörd. Och för att jag fick träffa barnbarnet mycket mer, då vi bor nära varandra. 

Vad fick dig att må bra?
Alla våra framgångar.

Frågor på det?

Släpp taget, för bövelen...


Det finns människor, och det finns andra människor. För trots att jag inte gillar att etikettera mina medvandrare här på jorden... så ibland behövs det ändå.

Dagens etikett är...

de efterhängsna.

De som absolut inte kan släppa taget om det som varit, och människor de levt med, umgåtts med eller bara känt till sådär lite i allmänhet. De klängiga, snokande, bittra och förgrämda... de med offerkoftan mycket ordentligt pådragen och hårt knäppt ända upp i halsen. De som bara ser fel hos sin nästa och aldrig hos sig själva.

Varför måste man ha som sitt mantra att i evinnerlighet förfölja de man ändå inte ens vill se eller umgås med? Fattar inte hur det fungerar. Är ju bara så enkelt att lägga ner och förpassa till evighetens arkiv... för har man valt bort någon eller något så vill man väl inte leva i det för alltid? Varför då välja bort?

Det är ju så att den man inte kan släppa, den finns ju kvar hjärtat och hjärnan och skaver och nöter. Även om du inte tror det. Vore det inte enklare att skaffa ett annat intresse? Inte hänga kvar som en morbid jädra mardröm hos dem du lämnat... eller säger dig ha lämnat. Sluta kontrollera andra, sluta hänga efter och snoka, sluta. Bara sluta. Så enkelt. Ägna dig åt dig själv och ditt. Och då menar jag inte att ägna sig åt bitterhet och offerkoftamentaliteten.

Det är inte synd om dig! Inte ett jädra spår synd om dig! Du har själv valt hur du ska ha det i ditt liv. Går livet inte som du vill... så tänk om. Ändra inriktning. Ändra på dig själv, för det är där felet sitter. Inte hos andra! Det finns många bra böcker skrivna om detta att ändra inriktning. Det finns terapi också för den som inte ids läsa en bok. Gör det bara. Ändra på dig och få ett bättre liv. För ett bättre liv får du inte om du bara gnäller, kritiserar och anklagar andra för dina tillkortakommanden.

Nå, sätt fart nu!

Bestäm dig att leva ett liv i kärlek. Oavsett om du lever ensam eller tillsammans med någon. Kärlek är inte bara det som är mellan två människor i ett förhållande. Tror du det så har du fattat fel. Kärlek ska man ha till allt och alla. Till medmänniskorna, till omvärlden, till skog och mark, till maten du äter... ja, till allt. Även till dig själv. Men jag misstänker att den med offerkoftan på inte har den minsta uns av kärlek till sig själv. Man blir heller inte mer kärleksfull till sig själv om man hela tiden är på jakt efter kärleken via en annan människa. Du måste äga din egen kärlek först.

Gå nu och äg din egen kärlek!

lördag 31 december 2016

Gott Nytt År!



Nyårsafton 2016. Sovmorgon. Finfrukost. Åkte till Alderskär och hade kameror med. En fin och lugn stund med vågor och skog, strand och himmel. 

Lagat god nyårsmiddag. Krämig potatisgratäng med en gnutta vitlök i... så där så det bara anas som en underbar extra guldkant, sparris, finaste möraste oxfilén som gick att uppbringa. Gott ekologiskt vargvin till. Senare i kväll mer gott, bär av olika slag. Fika. Nyårsskålen inte att förglömma. 

Löftena har vi givit varandra. Lämnade av det gamla år 2016 vid havet, så nu är vi rena och inväntar det nya året 2017... som ska bli ännu bättre än det goda 2016. Så...

Gott slut på år 2016 och 

Gott Nytt År 

tillönskas er alla!

fredag 30 december 2016

Jag haver syndat!

Ska man synda ska man göra det på rätt sätt, då kan man gärna välja kostsamma synder.

Fast... vad är synd... egentligen?

Synd är inte att unna sig det man är värd. Inte så länge det inte utnyttjar någon annan. Synd är inte att göra sitt liv så bekvämt som möjligt, så länge det inte är på någon annans bekostnad. Synd är inte att jag anser mig precis lika bra som alla andra människor, för vi har alla ett värde... även om många sätter olika värde-etiketter på sin omgivning och behandlar människor illa. Synd är heller inte att älska en annan människa. Synd är istället att missunna sin medmänniska den kärlek den har sin fulla rätt till. Det... är en stor synd.

Synd är att hata och förtala, missbruka och utnyttja. Synd är att vara dumsnål och inte unna sina medmänniskor att vara lyckliga och få leva sina liv som det är meningen.

Jag lever nu med min tvillingsjäl. Det sägs vara synd. Finns ingen synd alls i detta. Bara kärlek. Kärlek som var menad redan sedan länge, länge... Vi missunnas vår kärlek av många. Det är synd. En stor synd. Jag har inte syndat. Den jag lever med har inte syndat. Många, många runt oss har syndat... i den mening att de missunnat oss, försökt förstöra för oss och inte unnar oss vår lycka. Det är synd. Synd är inte att leva ett bra och kärleksfullt liv.

Sprid ut ditt glitter till världen och det kommer tillbaka tusenfalt!

*strör ut glitter och utgår från att jag får massor tillbaka*

Glittret är din kärlek till allt och alla. Kärleken innebär att respektera även den man inte har "kemi" med. Faktiskt! Man behöver inte hata och vara förgrämd. Det räcker med att vara neutral när man inte har kemin med någon annan. Så enkelt!

Glittra på!...


hälsar jag... som är värd både kärlek och respekt.

Ta nu inte rubriken så allvarligt. Jag är en vänlig själ som lever i kärlek.


torsdag 29 december 2016

Odjursliv

Jag har en varg i mitt sovrum och en ko i badrummet.

Hur kon kom in i badrummet vete sjutton. En dag var den bara där. Råmade om att bada, men jag äger inget badkar utan bara en trång dusch där en ko rimligen inte ryms. Den tvättade mulen i mitt handfat och vispade med svanstofsen i toalettvattnet. Ganska ofräscht. Om jag får tycka, kon tyckte inget om detta. Verkade rimligt för den.

Kon tuggar på mina handdukar så att de är fulla med dregel, skrynkliga och blöta. Känner absolut inte för att ha det så. Det gör kon. Känner för att ha det så. Har beställt en kranbil för att försöka få ut kon genom det stora och rymliga fönstret i badrummet. Hoppas på snar utgång för den. Går inte att gå på toaletten och göra vad man vill när en ko står och glor fånigt på en där man sitter med byxorna nere vid fötterna. Nog jobbigt att ens dra ner brallorna och visa rumpan för den stirrande kon. Än mindre att göra något, där på toalett-tronen. Dessutom vill kon bara spola och spola när man sitter där, absolut inte skönt på något sätt med kallvattenstänk i röven.

Tror att kon har anat att jag beställt förflyttning av den... mumlade något om att det är kallt ute och så skönt varmt inne. Får väl ställa in kon hos grannen istället. Grannen är singel och kan behöva lite sällskap. Jag är inte singel och har därför sällskap.

Dessutom har jag en varg i sovrummet.

En del säger att de vill ha en tiger i tanken. Dumheter. En tiger vill jag ha i djungeln. Passar så bra. Lämpligt långt borta också. Slipper fundera på vad jag ska föda den med och var den ska sova. Slipper klippa klor och borsta tigerpäls. Äger ingen tigerklosax och heller ingen tigerborste. Anar att tigern dessutom vill ligga i soffan och slappa och snarka. Går jag inte med på. Vill inte ha en soffa full av tigerhår. Räcker så bra med mina egna hår där.

Dessutom har jag ju en varg i sovrummet.

Det finns även de som vill ha krokodilskinn. Det vill inte jag. Hur skulle det se ut om det kom en krokodil och mötte en i dörren när man kom hem. Ivrigt viftande med sin långa svans för att visa att den var intresserad av en. Som käk. För den blir ju ensam i många långa timmar eftersom jag arbetar om dagarna och därmed hungrig. Tror dessutom inte att en krokodil kan tillaga sin mat själv när jag är borta... För vem har sett en krokodil som står vid spisen? Det har inte jag.

Har aldrig riktigt gillat alla krokodilens tänder heller. Krävs en väldigt stor tandborste för att gnugga alla gaddarna. Dessutom har en krokodil ovanligt ovänlig andedräkt. De vill också gärna småtugga på en, värre än en hundvalp med sylvassa tänder. Valpens tänder är ju i alla fall små, och i det här fallet väldigt oskyldiga. Går inte att jämföra med en krokodilkäfts uppsättning av gaddar. Jag avstår så gärna krokodilen för jag behöver ingen krokodilväska, inga krokodilskor och inga bälten av nyss nämnda djurs hud. Klarar mig så bra ändå.

Dessutom har jag en varg i sovrummet.

måndag 26 december 2016

Snart har ett år gått igen...

2016 rivstartade verkligen... och så har det fortsatt. Massor har hänt, vi har verkligen inte haft tid att ha tråkigt. Nu håller detta år på att ta slut och vi travar på för fullt framåt. Planerar för nästa år, 2017... som ska innehålla än mer roligheter och upplevelser.

Vilka funderingar vill du ha svar på?

lördag 24 december 2016

God jul!


God Jul!

Var ni än befinner er, så är det jul.

Där jag befinner mig knackar regnet på fönsterrutorna. Termometern visar nästa fyra grader varmt.

Blir lite kärvt före för tomtens släde... men han löser nog det ändå. Dessutom verkar han mest dra fram uppe på himlavalvet. Så julklappar får vi nog ändå. I alla fall jag...

för jag har varit så snäll precis hela året. Det kan vem som helst intyga. Inga som helst problem med detta.

GOD JUL!

söndag 11 december 2016

Tredje advent

Det tredje ljuset brinner. Det går mot jul. Den snö som tidigare föll är borta och ingen ny julesnö har anlänt än. Dock hinns snö med för än är det inte jul. Faktiskt.

Tredje advent firades med att bonusbarn och bonusbarnbarn hälsade på. Riktigt trevligt och gemytligt. En julmarknad betades av och där fann vi finfina värmealstrande vantar till frusna fingrar och en stor metallstjärna att pryda hemmet med. Söndagskvällen avslutades med healingbehandling. Också det trevligt och gemytligt.

söndag 4 december 2016

Mugg... då!

En stor mugg kan vara bra. Blå med stjärnhimmel. Drömfångare, som blir en uggla. Stjärnor även på insida. Indiska. Den bästa affären. 

tisdag 29 november 2016

Vad var det jag sa?


Själsfränder och tvillingsjälar.
Tvillingsjälar och själsfränder.
Själsfränder och tvillingsjälar.

Tvillingsjälar.
Vad var det jag sa?
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...